Bakgrund

Varför har Västerås hushåll en högre vattenförbrukning än genomsnittet i Sverige och hur kan vattenförbrukningen per person minskas?

För Mälarenergi Vatten innebär vägen till nettonoll utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser att vi behöver använda det dricksvatten som produceras vid våra vattenverk på ett hållbart sätt. Detta inkluderar alla vattenanvändare, såväl hushåll som verksamheter och industrier. Hållbar vattenanvändning innebär att vi använder rätt typ av vatten, till rätt ändamål, vid rätt tid och att vi hushållar med vattnet.

I Sverige har vi, med några undantag, varit vana vid att tillgången på dricksvatten av hög kvalitet är mycket god. Idag står vi inför ett nytt läge som gör att vi behöver ändra våra konsumtionsbeteenden. Vi blir allt fler och trycket på vatten som resurs ökar. Nya och vattenkrävande verksamheter har blivit vanligare. Klimatförändringarna medför att vattenmagasinen blir torrare och att kvaliteten på råvattnet blir sämre. Nya krav och upptäckter av nya och hälsofarliga ämnen i vattnet innebär att vi måste investera i ny, dyr och energikrävande reningsutrustning. Dessutom måste våra anläggningar dimensioneras för klara av att leverera vid tidpunkter då efterfrågan på vatten är som allra störst – när vi som dricksvattenleverantör har våra effekttoppar, motsvarande de effekttoppar som har blivit väl kända genom effektbrist på elnätssidan.

Vattenförbrukningen i Västerås per person ligger högre än genomsnittet i Sverige. I Västerås förbrukar vi närmare 160 liter vatten per person och dygn och genomsnittet i Sverige ligger på ca 140 liter per person och dygn. 

Genom att Västerås växer och vi blir fler kommer det totala produktionsbehovet 2050 att vara avsevärt högre än idag. Detta kommer att kräva omfattande investeringar i våra anläggningar. För att vi ska minimera våra investeringsbehov och klimatpåverkan måste vi agera annorlunda och använda vattnet på ett mer hållbart sätt. Vi behöver se över vår konsumtion av dricksvatten, vilka möjligheter det finns att använda vatten av annan kvalitet än dricksvatten för t.ex. bevattning och minska vår förbrukning av dricksvatten. För att förstå hur vi ska agera behöver vi förstå varför Västerås vattenförbrukning ligger högt i förhållande till landet i stort.

Syfte och mål

Syftet med examensarbetet är att förstå varför vattenförbrukningen hos hushåll i Västerås ligger högt jämfört med medelvärdet i Sverige. För att kunna minska vattenförbrukningen per person behöver vi få förståelse om varför Västerås ligger högt och därmed sätta in rätt och effektiva åtgärder där detta krävs för att minska förbrukningen. Om alla bidrar till en minskad vattenanvändning bygger vi redundans i våra system och har förmåga att möta förändrade förutsättningar inklusive möjlighet att ansluta flera verksamheter och personer till våra anläggningar innan kapacitetshöjande åtgärder behöver genomföras. En minskad vattenanvändning bidrar till att mindre kemikalier behövs och ett mindre energibehov krävs för produktionen av dricksvatten. En minskad förbrukning gör också att vi kan senarelägga och minska behovet av kapacitetsökande utbyggnader. För att kunna nå Mälarenergis mål; nettonoll klimatpåverkan 2035, är en minskad vattenförbrukningen därmed en viktig del.

Målet är att utifrån den analys som utförs komma fram till förslag på hur vattenförbrukningen i Västerås per person och dygn ska kunna minskas  och ge förslag på vilket mål för vattenförbrukningen per person som bör sättas för Västerås kommun.

Problemformuleringar:

• Analys av vattenförbrukningen i Västerås. Ta fram statistik för olika typer av områden, nybyggda och äldre områden, villor och flerfamiljshus. Hur ser variation ut mellan olika områden? Finns det stora variationer mellan olika årstider och olika år, beroende på nederbörd? Är förbrukningen generellt hög eller finns det individuella hushåll som drar upp förbrukningen? Vad beror variationerna och skillnaderna på?
• Analys och jämförelse med andra kommuner i Sverige (Svenskt Vatten, VASS). Finns likheter med andra kommuner i samma storlek? Eller andra kommuner i samma del av Sverige osv? Finns andra kommuner med lika hög förbrukning? Speciellt intressant kan det vara att kolla på kommuner som liksom Västerås tidigt har haft bra mätare (ultraljudsmätare) hos respektive hushåll (t.ex. Söderhamn)? Har vi en hög förbrukning pga. att vi har en bättre mätning?
• Förslag på fortsättning utifrån analys. Har alla invånare i Västerås en hög förbrukningen, eller är det stor skillnad mellan olika områden? Vad beror skillnaden i sådant fall på? Vilka åtgärder kan vidtas för att få ner förbrukningen?
• Fördjupad analys hos hög förbrukare. Kan vi läsa av förbrukningen varje dygn? Samtal med de boende om anledning till den höga förbrukningen?
• Ta förslag på lämpligt mål för hushållsförbrukningen i Västerås

Preliminärt förslag på angreppssätt

• Urval av olika kategorier för att söka fram statistik (tider, områden mm)
• Inhämtning av statistik i Mälarenergis system
• Inhämtande av information om befolkning i olika områden
• Analys av statistik, skillnader och likheter mellan de olika kategorierna och olika tidsperioder.
• Jämförelser med andra kommuner i Sverige genom inhämtade av uppgifter från Svenskt Vattens statistik: VASS och direktkontakt med utvalda kommuner.
• Eventuellt direktkontakt med kunder för att utreda och förstå variationer i förbrukningen.
• Utifrån analys, förslag på åtgärder och målnivå. Kontakt med andra VA-organisationer, Svenskt Vatten, tidigare utredningar mm

Kvalifikationer 

Din profil

Du/ni studerar till civilingenjör inom Miljö- och vattenteknik eller likvärdig utbildning.

Exjobbet kan genomföras av en eller möjligtvis två studenter. Omfattningen på examensarbetet diskuteras fram tillsammans med exjobbare beroende på tid och om en eller två studenter genomför examensarbetet.

Mälarenergi Vatten kommer att inhämta betyg och hålla intervjuer med sökande till examensarbetet.

Praktisk information

Period: 2025 – enligt överenskommelse.

Handledare från Mälarenergi Vatten:

Jon Vall, VA-ingenjör, 021-39  51 74

Lisa Bergh, utvecklingsingenjör, 021-39 51 40

Redovsining

Examensarbetet presenteras i form av en skriftlig rapport. Om Mälarenergi önskar skall även en presentation av examensarbetet genomföras för den avdelningen som är berörd och/eller andra medarbetare, avdelningar som kan tänkas vara intresserade eller berörda.

Ersättning

För detta examensarbete utgår viss ersättning. Ersättningens storlek följer av riktlinjer som Mälarenergi tagit fram och beror av uppsatsens omfattning och akademisk nivå. Ersättning utgår efter redovisat examensarbete och bevis om erhållna poäng.

Säkerhetsprövning

Mälarenergi Vatten bedriver samhällsviktig verksamhet som i delar också är av betydelse för Sveriges säkerhet. Du/ni som genomför examensarbete på Mälarenergi Vatten kommer att genomgå en säkerhetsprövning.