Bakgrund

För Mälarenergi Vatten innebär vägen till nettonoll utsläpp av koldioxid och andra växhusgaser att vi behöver använda det dricksvatten som produceras vid våra vattenverk på ett hållbart sätt. Detta inkluderar alla vattenanvändare, såväl hushåll som verksamheter och industrier. Hållbar vattenanvändning innebär att vi använder rätt typ av vatten, till rätt ändamål, vid rätt tid och att vi hushållar med vattnet.

I Sverige har vi, med några undantag, varit vana vid att tillgången på dricksvatten av hög kvalitet är mycket god. Idag står vi inför ett nytt läge som gör att vi behöver ändra våra konsumtionsbeteenden. Vi blir alltfler och trycket på vatten som resurs ökar. Nya och vattenkrävande verksamheter har blivit vanligare. Klimatförändringarna medför att vattenmagasinen blir torrare och att kvaliteten på råvattnet blir sämre. Nya krav och upptäckter av nya och hälsofarliga ämnen i vattnet innebär att vi måste investera i ny, dyr och energikrävande reningsutrusning. Dessutom måste våra anläggningar dimensioneras för klara av att leverera vid tidpunkter då efterfrågan på vatten är som allra störst – när vi som dricksvattenleverantör har våra effekttoppar, motsvarande de effekttoppar som har blivit väl kända genom effektbrist på elnätssidan.

De utmaningar vi ser är inte unika för de tre kommuner som Mälarenergi Vatten ansvarar för. Det kommer att krävas stora investeringar i Sveriges VA-anläggningar. Kostnaderna för att producera och leverera dricksvatten kommer att öka samtidigt som reningen av varje droppe kommer att kräva alltmer energi – i slutändan är det våra anslutna VA-abonnenter som kommer att behöva betala notan för detta genom höjda VA-taxor. Kan dessa investeringsbehov i någon mån förebyggas? Är det möjligt att skapa incitament som styr samhället mot minskad förbrukning av dricksvatten och möjligen också mot ett annat förbrukningsmönster som innebär en utjämning av de dimensionerande produktionstopparna? Genom en omställning till hållbar vattenanvändning bedömer vi att kostnadsökningarna för våra VA-kunder kan minimeras.

Vi på Mälarenergi och VA-branschen i stort arbetar redan idag med att på olika sätt kommunicera hållbar vattenanvändning och uppmuntra till förändrade konsumtionsbeteenden – hushållning med vatten, recirkulering av vatten och att använda vatten av annan kvalitet än dricksvatten. Vi tror dock att en viktig väg framåt för att vi ska lyckas handlar om att upprätta och implementera ekonomiska styrmedel genom hur VA-taxorna är konstruerade.

Det saknas idag juridiska stöd som möjliggör enkel och snabb anpassning av VA-taxan utifrån de behov vi ser och som VA-branschen alltmer börjat uppmärksamma. För att skapa förändring som kan vara nödvändig för våra kunder och för att vi ska nå nettonoll behöver emellertid aktuella former för taxekonstruktioner utmanas, vilket innebär att aktuella regelverk kan behöva ifrågasättas.

Uppdragsbeskrivning med syfte och mål

Examensarbetet syftar till att utforska hur VA-taxan kan konstrueras som ekonomiskt styrmedel med incitament att uppnå en hållbar vattenanvändning i Mälarenergi Vattens tre kommuner och i samhället i stort.

Mälarenergi Vattens förhoppning är att de slutsatser som exemenarbetet levererar kommer att tjäna som underlag och motivation i VA-branschens gemensamma strävan att uppnå de legala och beteendemässiga förändringar som behöver komma till stånd för att vattenanvändningen i samhället ska bli hållbar över tid.

Examensarbetet ligger i linje med Agenda 2030 och förväntas bidra till samtliga hållbarhetsområden, såväl ekonomisk, som ekologisk och social utveckling.

Förslag till mål och problemformuleringar

• Förslag på olika typer av taxekonstruktioner och prissättningsmodeller som innebär att VA-kunderna får tydliga incitament att minska sin vattenförbrukning med målsättning att framtida utbyggnads-, dimensionerings- och investeringsbehov ska minimeras
• Med utgångspunkt i förslag till taxekontruktioner och prissättningsmodeller belysa förändringar som skulle behöva komma till stånd för att möjliggöra implementering i Västerås, Hallstahammar och Surahammar.
• Belysa konsekvenser av mer incitamentsdrivna taxekonstruktioner på VA-ekonomin – fördjupning för två examensarbetare.
• Resonemang kring genomförbarhet kopplat till nuvarande lagstiftning – fördjupning för två examensarbetare.
• Leverera resultat och slutsatser av arbetet jämte förslag på hur Svenskt Vatten/branschen i stort kan ta arbetet vidare.

Preliminärt förslag på angreppssätt 

• Informationssökning och benchmarking jämtemot:
  • andra branscher
  • Mälarenergi, Elnät (effekttaxa) och Värme (fjärrvärme/fjärrkyla)
  • andra VA-organisationer
  • branschorganisationen Svenskt Vatten, t.ex. Publikation 120 (P120)
• Inhämtning av statistik
• Inläsning VA-lagstiftning
• Skapa förståelse för taxekonstruktion

Avgränsning

Förslag till mål och problemformuleringar är omfattande. Det finns möjlighet att välja ut och fördjupa delar eller att angripa flera delar mer översiktligt. Det kan vara en fördel om examensarbetet utförs av ett par studenter.

Kvalifikationer 

Din profil

Vi bedömer att detta examensarbete har en bred målgrupp och riktar sig till dig/er som bedriver studier inom något av följande områden: Nationalekonomi, Industriell ekonomi, Stadsplanering, Miljöteknik eller likvärdigt.

Exjobbet kan genomföras av en eller två studenter.

Mälarenergi Vatten kommer att inhämta betyg och hålla intervjuer med sökande till examensarbetet.

Praktisk information

Period: 2025 – omfattning och tidplan enligt överenskommelse.

Handledare från Mälarenergi Vatten

Handledare:

Charlotta Magnergård, VA-strateg, 021-395084, charlotta.magnergard@malarenergi.se

Maria Bouvin, sakkunnig VA-taxa, 021-395489, maria.bouvin@malarenergi.se

Biträdande handledare:

Mia Lindberg, bolagscontroller, 021-395187, mia.lindberg@malarenergi.se

Redovisning

Examensarbetet presenteras i form av en skriftlig rapport. Om Mälarenergi önskar ska även en presentation av examensarbetet genomföras för den avdelningen som är berörd och/eller andra medarbetare, avdelningar som kan tänkas vara intresserade eller berörda.

Ersättning

För detta examensarbete utgår viss ersättning. Ersättningens storlek följer av riktlinjer som Mälarenergi tagit fram och beror av uppsatsens omfattning och akademisk nivå. Ersättning utgår efter redovisat examensarbete och bevis om erhållna poäng.

Säkerhetsprövning

Mälarenergi Vatten bedriver samhällsviktig verksamhet som i delar också är av betydelse för Sveriges säkerhet. Du/ni som genomför examensarbete på Mälarenergi Vatten kommer att genomgå en säkerhetsprövning.