Energi försvinner aldrig.
Energi försvinner aldrig Ordet energi kommer från det grekiska ordet ”ergon” som betyder att arbeta. Energi betyder alltså ”förmågan att uträtta arbete”. Och det är precis vad vi använder energin till: att uträtta arbete. Energi finns överallt omkring oss: i vinden som blåser, i vattnet som forsar i älven, i ved, flis och halm – och lagrad i fossila bränslen som kol och olja.
Så hur kommer el in i bilden? Jo, el är ett unikt sätt att transportera energi dit den behövs. Du kanske har hört att energi aldrig kan förstöras, utan bara omvandlas till annan energiform? Energin från vattenkraftens forsande vatten omvandlas i ett kraftverk till el, som transporteras till dig och din familj. Där omvandlas den för att göra nytta – som en varm dusch, ljus i en lampa eller för att driva din dator.
Varför räcker inte sol och vind?
Vi använder inte lika mycket el hela tiden, utan vårt behov varierar - mellan sommar och vinter och från morgon till kväll, timme för timme. Eftersom vi inte kan ha el på lager och portionera ut efter behov, behöver vi ha flera olika typer av kraftverk som fungerar i olika situationer. Vissa anläggningar, som kärn- och vattenkraftverk, kan producera el precis när vi vill. Det kallar vi baskraft - alltså energi som alltid finns tillgänglig.
Vattenkraftverk används också när vi behöver extra energi – när elbehovet är stort och baskraften inte räcker till. Då kallas det reglerkraft, alltså energi som produceras för att reglera produktionen av el efter behov, exempelvis när vindkraften inte producerar.
Sol- och vindkraftverk fungerar bara när det är ljust eller blåsigt ute, och därför kan vi inte lita på dem som baskraft, som vi behöver hela tiden, eller reglerkraft, som vi snabbt behöver sätta in när det är ont om el. Vi kallar det oregelbunden kraft, därför att det är energi som bara kan produceras när vädret är rätt.
Till sist finns det också anläggningar som vi kan sätta igång om läget skulle vara riktigt akut - till exempel oljeeldade kraftverk eller gasturbiner. Det kallar vi reservkraft.
Sverige i topp för fossilfri el!
Fossila bränslen, som kol och olja, är bränslen som släpper ifrån sig stora mängder växthusgaser, och som därför bidrar till den globala uppvärmningen. Målet är att fossila bränslen på sikt ska ersättas av förnybara energikällor, som sol-, vind- och vattenkraft.
Idag kommer knappt 70 % av världens el från fossila bränslen. I Europa är siffran runt 50 % och i Sverige är den nere på i snitt 4 %. Sverige använder alltså nästan inga fossila bränslen alls i vårt kraftsystem. Det innebär att svensk el har väldigt låga utsläpp av växthusgaser, som koldioxid, och att vi faktiskt är bland de absolut bästa i världen.
När vi i Sverige producerar mer el än vi behöver exporterar vi den till länder som inte har lika mycket förnybar elproduktion. På det sättet bidrar vi till minskade utsläpp i hela Europa.
Kärnkraft - upp och ner i opinionen.
Kärnkraften har varit en viktig del av det svenska elsystemet sedan 1970-talet. När den elkrävande industrin växte var kärnkraften en pålitlig och kostnadseffektiv lösning. Men 1979 inträffade en olycka i kärnkraftverket utanför staden Harrisburg i USA, och oron över säkerheten spred sig till Sverige.
Därför genomfördes 1980 en folkomröstning om den svenska kärnkraftens framtid. Resultatet är fortfarande omdiskuterat, men riksdagen beslutade strax därpå att alla kärnkraftverk skulle stängas senast 2010. Senare ändrades beslutet till att alla reaktorer skulle få fortsätta så länge de fungerade bra och säkert. Ringhals 2 stängde ner 2019 och Ringhals 1 kommer stängas under 2020.
Varför svänger åsikterna om kärnkraften så mycket? Det är en svår fråga att svara på. Olyckor påverkar förstås. 1986 inträffade en allvarlig olycka i Tjernobyl i Ukraina, och 2011 orsakade en jordbävning en olycka vid kärnkraftverket Fukushima i Japan. De tillfällena ledde till ökat motstånd mot kärnkraft. Men därefter och däremellan ökar vårt förtroende för säkerheten igen. Och eftersom kärnkraft är både pålitligt, kostnadseffektivt och har låga utsläpp tycker många att den ska vara en del av vårt energisystem även i framtiden.
Vattenkraften viktig för vindkraften.
I över 100 år har vi använt oss av vattenkraft för att producera el i Sverige. Hos oss har det varit en viktigare energikälla än i de flesta andra länder, tack vare våra många älvar och åar och vår snö, som när den smälter på våren blir till stora vattenmängder i vattenkraftverken. Idag är vattenkraften vår viktigaste energikälla för förnybar elproduktion, och vi får nästan hälften av vår el från vattenkraft.
När en ökande andel av vår el produceras med vind och sol så blir också vår vattenkraft allt viktigare. Den går nämligen att reglera vilket gör att den kan producera mindre el när det blåser mycket och mer el när det blåser lite.
Eftersom ny vattenkraft tar väldigt mycket natur i anspråk bygger vi idag ut den med större försiktighet. Men ett sekel av vattenkraft har gett oss mycket. Och vattenkraften lär hjälpa oss i många hundra år till.
13 varv runt jorden!
El är ett sätt att transportera energi, från kraftverk till hushåll och företag. Det sker via elnätet, en stor samling ledningar och kablar som sträcker sig över hela Sverige. Elnätet är över 55 200 mil långt. Det är mer än 13 varv runt jorden!
Elnätet har tre nivåer: stamnät, regionala nät och lokala nät. Stamnätet är det nät som är närmast de stora kraftverken. Dit kommer elen först. Från stamnätet leds elen vidare på regionala och lokala nät, innan den kommer fram till dig och mig. På vägen har den också passerat flera transformatorer, där spänningen steg för steg har sänkts. På stamnätet är spänningen så hög som 400 000 volt, och hemma hos dig bara 230 volt.
El i luften och i marken.
När det svenska elnätet byggdes bestämdes det att el skulle gå att få överallt i vårt avlånga land. På den tiden fokuserade man mest på att alla skulle få el, och på att bygga så snabbt som möjligt. Därför drogs de flesta ledningarna genom luften, på stolpar och stålställningar.
Det blir allt viktigare med en säker elförsörjning - utan el slutar stora delar av samhället helt enkelt att fungera. Ett nedblåst träd kan göra att vi blir utan el i någon timme, eller i värsta fall veckor. Därför arbetar många elnätsföretag på att vädersäkra så många ledningar som möjligt, till exempel genom att gräva ned eller isolera dem. Samtidigt har de nedgrävda ledningarna också nackdelar – om något går sönder är det svårare att laga.
Överlag fungerar vårt elnät väldigt bra. Under ett år har alla i Sverige el 99,98% av tiden. Det kallas för hög leveranssäkerhet. Ändå investeras flera miljarder varje år i att göra nätet ännu bättre, eftersom varje timme utan el är väldigt dyr.
Ledningar som hängs upp i luften är enklare att dra, men drabbas lättare av dåligt väder.
Din el - och alla andras!
När du köper el har du rätt att veta hur den har tillverkats och hur den påverkar miljön. Det är för att vi som köper och använder oss av el ska kunna välja vilket elhandelsföretag vi köper den från, baserat på fler saker än hur mycket elen kostar. Vi kan alltså välja att betala för el som har producerats på ett särskilt sätt.
Men om du till exempel väljer att köpa el som kommer från vattenkraft, betyder det att elen som kommer hem till eluttaget kommer direkt från vattenkraftverket? Nej, riktigt så fungerar det inte. Om du väljer att du vill ha din el från vattenkraft så produceras elen du behöver i vattenkraftverket. Sedan går den, tillsammans med el från alla andra energikällor, ut i elnätet och hem till kunden.
Elen du får hem till dig kommer alltså inte bara från vattenkraft, men dina pengar har sett till att den mängden vattenkraftsskapad el faktiskt har producerats. Och elhandelsföretagen får veta att det finns konsumenter som vill ha el från just vattenkraft.
Kommer all energi verkligen fram?
När elen förs genom ledningarna blir de varma, och en del av energin försvinner rätt ut i luften som värme. Ju längre sträckor elen ska transporteras, desto mer energi försvinner. När elen omvandlas från hög till låg spänning i transformatorer försvinner också energi. Att transportera och omvandla el utan att förlora för mycket av den är alltså inte helt lätt.
Med högre spänning försvinner mindre av elen som värme. Det är därför elen på stamnätet transporteras i 400 000 volt. Skulle det vara 230 volt hela vägen från kraftverket hem till eluttaget skulle förlusterna vara mycket större.
Förutom spänningen så är avståndet det som påverkar mest. Det är en av utmaningarna med ett hållbart energisystem: istället för att elproduktionen ligger nära där den används behöver produktionen ligga där den har bäst förhållanden. För att klara det utvecklas högspänningsnät för likström istället för dagens växelström. Det är viktigt eftersom likström inte påverkas lika mycket av långa avstånd.
Hur mycket energi försvinner när vi transporterar el i ledningar? Det får du svar på i den här filmen.
Elen gör allting möjligt.
Idag är el något självklart som många nästan inte ens tänker på. Det är något vi använder hemma, på jobbet och i skolan. Samhället, åtminstone i den industrialiserade världen, bygger helt och hållet på system som behöver el för att fungera. Både industrin och andra företag kräver ständig tillgång till el. Och många av oss är alltid uppkopplade med internet i telefonen, surfplattan och datorn.
Förutom att elen har gjort det enklare och effektivare att leva, så använder vi den också för att göra vår tillvaro bekvämare - och roligare. Vi pratar med varandra, tittar på film, spelar spel och lär oss nya saker. Allt tack vare el.
Livsviktig - och livsfarlig.
El är något av det viktigaste vi har, men kan faktiskt också vara riktigt farligt - om man inte hanterar den på rätt sätt. Om man får el genom kroppen kan man få kramp i musklerna, det kan påverka hjärtrytmen och ge nervskador. I värsta fall kan man dö. Det är också därför det finns så hårda krav på vem som får installera el. Hur stor skadan blir beror bland annat på hur stark elströmmen är och hur länge man får el genom kroppen.
Samtidigt kan elen vara livräddande – i rätt doser. Personer med hjärtproblem kan till exempel få en så kallad pacemaker inopererad, som lyssnar av hjärtat och kan hjälpa det att slå med elektriska impulser. Och i sjukvården används elektriska hjärtstartare när någon fått hjärtstillestånd.
Många elolyckor beror på slitna eller skadade sladdar och kablar. Använd inte elektriska apparater om det finns synliga skador på dem, sladdarna eller kontakterna. Om en apparat luktar bränt eller låter annorlunda än vanligt, ska du inte heller använda den.
Varje år rapporterar Elsäkerhetsverket hur många elolyckor som registrerats - och som tur är blir de faktiskt färre för varje år. Under 2013 var det för första gången inte en enda person i Sverige som dog på grund av el.
Vad är smart elanvändning?
Numera pratar vi mycket om hållbarhet och smart elanvändning. Det kan handla om enkla saker som att använda lågenergilampor eller att stänga av tv:n med knappen istället för fjärrkontrollen.
Men faktum är att mer elanvändning också är en del av lösningen på ett mer hållbart samhälle. Om vi åker mer tåg istället för flyg, och kör elbilar istället för bensinbilar, då har vi gjort miljön och klimatet en riktig tjänst – samtidigt som vi använt mer el istället för fossila bränslen.
För varje år som går blir vi också duktigare på energieffektivisering, alltså att använda el och annan energi så effektivt som möjligt. Det gör vi bland annat genom att köpa nya och smartare apparater, till exempel ett nytt kylskåp som drar mindre el än ett gammalt.
Smarta elnät - vad betyder det?
De flesta bedömer att det i framtiden kommer mycket mer av småskalig elproduktion i hemmen, till exempel med egna solceller på taket eller i små vindkraftverk. För att klara den förändringen behöver elsystemet anpassas, det är helt enkelt inte byggt för att vi själva ska producera el. Elnätet behöver alltså bli mer ”smart”, och göra det enkelt för alla som kan producera el att göra det. När fler gör det behöver också elnätet kunna jämna ut topparna och dalarna i efterfrågan och utbud, alltså vilka som har el och vilka som vill ha.
Men ett smart elnät handlar inte bara om att fler ska kunna producera el. Det kan också handla om nya tjänster och produkter som gör att man kan se eller styra sin elanvändning via mobilen eller över nätet.
Ett samhälle som elen har byggt upp.
El har haft en stor roll i vad vi brukar kalla Sveriges industriella utveckling. När gamla fabriker moderniserades installerades stora, eldrivna maskiner och robotar som ersatte mycket av det fysiska arbetet. Många jobbar kvar i industrierna, men färre har tunga och ohälsosamma arbetsuppgifter.
Det innebar också att både de som jobbar kvar och de som sökt sig till andra typer av jobb kan ägna sig åt andra saker, som att utveckla företagen eller ta fram nya tjänster och produkter. På så sätt kan företagen göra samma saker mer effektivt än tidigare, men också helt nya saker – och det tjänar alla på.
Dagen Sverige blev mörkt.
Den 27 december 1983 slocknade nästan hela Sverige. Då lossnade nämligen en så kallad frånskiljare i en transformatorstation i Enköping, en bit utanför Västerås. Det gjorde att hela elnätet söder om Dalälven slutade fungera, och att 65 procent av svenska folket fick vara utan el i några timmar. Det här elavbrottet är det största i Sveriges historia, men det finns andra exempel där mindre delar av befolkningen fått vara utan el under längre perioder. Ofta är det vädret som ställer till det, som under stormen Gudrun 2005, då 730 000 hushåll blev utan ström – vissa i flera veckor.
Svårt att rädda liv utan el.
Om ett större elavbrott skulle hända så finns det ett antal nyckelfunktioner i samhället som absolut inte får bli utan el. Som flygplatser, värmeverk, brandkår, polis – och sjukhus.
Sjukhus är en verksamhet som är så känslig att den inte klarar strömavbrott längre än någon minut. Skulle elen försvinna under en operation, eller på en avdelning där patienter hålls vid liv med elektronisk utrustning, så kan du kanske tänka dig att varje minut gör skillnad.
Hur gör man då för att se till att människor hålls vid liv, även om elen försvinner? På sjukhus, och på en del andra viktiga platser i samhället, använder man sig av reservkraftverk. Ett reservkraftverk består av en diesel- eller bensindriven motor, som driver en generator - och producerar el. Reservkraftverken går igång så fort elen försvinner, och alla livsviktiga funktioner startar snabbt upp igen.
Elektrifiera klimatet.
De senaste 150 åren har mängden växthusgaser, framför allt koldioxid, ökat i atmosfären. Jordens medeltemperatur har stigit allt snabbare under de senaste 30 åren, och den globala uppvärmningen är ett allvarligt hot. El kan vara en del av lösningen på problemet – så länge vi producerar den på ett klimatvänligt sätt.
Hur? Koldioxidsnål el kan till exempel ersätta fossila bränslen som olja, kol och naturgas i industrin, uppvärmningen och transportsektorn. Transportsektorn står för en femtedel av EU:s totala koldioxidutsläpp, och utsläppen från transporter fortsätter faktiskt att öka. Men redan idag kan utsläppen av koldioxid minskas genom att vi ersätter fossilt bränsle med el. Det kan innebära att vi kör fler godstransporter med tåg, att vi åker mer kollektivtrafik, eller att vi ersätter våra bensinbilar med elbilar. En elmotor använder bara en fjärdedel så mycket energi som en förbränningsmotor – det gör stor skillnad.
För att lösa klimatfrågan måste hela världen jobba tillsammans. Genom att använda mer el i våra transporter, och genom att exportera mer koldioxidsnål el till Europa, kan vi med svensk el göra skillnad.
