Kategorimeny

Trygg uppvärmning som möjliggör omställning

För att bygga hållbara städer måste vi använda våra resurser mer effektivt och här är Kraftvärmeverket i Västerås en viktig nyckelspelare. Genom att ta hand om det som samhället kastat bort kan vi värma staden, leverera kyla till sjukhus och industrier – och samtidigt förse Sverige med el.

Två tredjedelar av all energi som förbrukas i Västerås under en dag är värme – elen står för en tredjedel. Sveriges elbehov väntas öka från dagens 135 TWh till 250–345 TWh år 2045, enligt Svenska kraftnäts långtidsprognos. Det är en enorm ökning och en stor utmaning – och om fler skulle avstå från fjärrvärme och istället använda uppvärmningsformer som bygger på el, blir omställningen och utmaningen med elektrifieringen mycket större.

När fastigheter värms med resurseffektiv fjärrvärme, möjliggörs omställningen i och med att el frigörs och kan användas där den verkligen behövs – till effektkrävande processer och elektrifieringen av industrin och transportsektorn. Men fjärrvärmen behöver också utvecklas och effektiviseras.

Har du en fråga om fjärrvärme? Kontakta oss på post@malarenergi.se

Fjärrvärme - frågor och svar 

Under senare tid har vi fått flera frågor om både kraftvärme och fjärrvärme, via insändare och på andra sätt. Här har vi samlat några av svaren. Dialog är viktigt.

  • Hur stor är prishöjningen inför 2025 och vad ligger bakom den?

    Redan hösten 2023 berättade vi om de ökande bränslepriserna. Då hade virkesexporten från Ryssland och Belarus till bland annat Tyskland stoppats. Virkespriserna låg 60–100 procent högre än innan kriget. Om Mälarenergi skulle fått full täckning för kostnadsökningarna för fjärrvärmeproduktionen, skulle höjningen inför 2024 legat på 24,8 procent. Vi tog en risk och lade oss lägre för kundernas skull (11,96 procent i medelvärde i Västerås och Hallstahammar) och hoppades att de höga bränslepriserna skulle gå ner igen. Istället har bränslepriset stabiliserat sig på den nya högre nivån och det hade vi med oss inför 2025.

    Det gjorde att höjningen för år 2025 behövde bli i snitt 10 procent i Västerås och Hallstahammar. Prishöjningen har tagits fram via Prisdialogen, som involverar några av våra större kundorganisationer – exempelvis Fastighetsägarna, SABO och Villaägarna – och har godkänts där.

    Inga prishöjningar sker lättvindigt. Mälarenergi lever och verkar nära våra kunder och vet att lågkonjunkturen påverkat många i vår region. Vi har gjort allt vi kan för att pressa ner prishöjningarna så mycket det går – inte minst genom egna kostnadseffektiviseringar inom Mälarenergi, vilket också är prioriterat framåt.

  • Varför följer inte prisutvecklingen inflationen?

    Bränslepriserna som ökade i och med kriget i Ukraina har stabiliserat sig på de högre nivåerna och följer alltså inte nedgången i inflationen. Andra faktorer som påverkat kraftvärmeproduktionen följer inte heller inflationen. Dit hör dyrare transporter, minskad konsumtion och byggtakt vilket ger mindre avfall och byggavfall i samhället. Det är alltså större efterfrågan och mindre utbud på det avfall som energiåtervinns i vårt kraftvärmeverk.

    Man kan också visa skillnaden mellan inflation och fjärrvärmepriserna så här:

    • Under 2022 och 2023 låg inflationen i Sverige på cirka 8,5 procent per år. Dessa år var Mälarenergis prishöjningar för fjärrvärmen 2–3 procent.
    • 2024 minskade inflationen till 2,8 procent. Men 2024 och 2025 års fjärrvärmepriser ökade med 11,96 respektive 10 procent (i medelvärde).
  • Hur miljövänligt är det att elda avfall?

    Konsumtionen och därmed avfallsmängderna i Sverige och världen är alldeles för höga. I Sverige handlar det om 431 kg hushållsavfall per person och år (källa: Avfall Sverige). Det viktigaste just nu är att minska mängden avfall. Samtidigt behöver vi alla bli bättre på att återbruka och materialåtervinna avfall.

    Det finns dock material som faktiskt inte kan återbrukas eller materialåtervinnas, exempelvis blöjor och annat material som har cirkulerat klart (men även kemikalier och gifter). Genom att energiåtervinna färdigcirkulerade material undviker vi att dessa hamnar på deponi, d.v.s. soptipp. Just nu är detta mer hållbart ur klimatsynpunkt, då energiåtervinningen släpper ut mindre växthusgaser än om avfallet skulle läggas på deponi. På Kraftvärmeverket renar vi rökgaserna och tar hand om askorna som bildas och därmed bryts kretsloppet för de ämnen som är oönskade i samhället. Flygaskan från avfallsförbränningen klassas som farligt avfall och transporteras, med ellastbil, till RagnsSells anläggning Ash2Salt. Där hanteras askan och salter återvinns, innan den därefter inte längre utgör farligt avfall och deponeras.

    Kraftvärmens potential är att agera som samhällets njure för material som inte ska eller kan cirkulera – samtidigt som både fjärrvärme och el produceras. Det är resurseffektivt och möjliggör omställningen.

    Parallellt med detta, arbetar Mälarenergi intensivt, tillsammans med bland andra Vafabmiljö, för att öka mängden avfall som kan gå till återbruk och materialåtervinning. En viktig fråga är den osorterade plasten i restavfallet, som ger utsläpp av fossil koldioxid.

    Mälarenergi anser att det behövs krafttag för att mer plast ska kunna återanvändas och återvinnas – och vi vill att det sätts in styrmedel ”uppströms”. Med det menar vi att insatser behövs tidigt i förpackningskedjan, hos producenterna och inköparna. Det är där de stora besluten tas om plast i förpackningen behövs och, i så fall, vilken sorts plast. Läs gärna mer om hur vi arbetar med plastfrågan. 

  • Hur är fjärrvärmen kopplad till forskning och utveckling?

    Forskning och utveckling är helt avgörande för att kraftvärmen ska vara fortsatt relevant. Mälarenergis har ett etablerat samarbete med både MDU och branschens egna forskningsverksamhet Energiforsk. På agendan nu är bland annat hur vi som fjärrvärmebolag kan samarbeta med kunderna för att uppnå jämnare konsumtion och produktion. Här finns flera möjligheter med digitalisering och automation, samarbeten som inte var möjliga för ett antal år sedan.

  • Vad händer med priserna 2026?

    Arbetet med nästkommande år prisjustering påbörjas i februari varje år. Det genomförs i form av något som kan kallas ett prishjul, som sätter förutsättningarna inför kommande prisjustering. Här hanteras även prognoserna som tidigare förmedlats inom Prisdialogen för uppdatering. I grova drag hanteras det som följer:

    • Informationsinhämtning:
      Marknadsanalys, kostnadsprognos, m.m.
    • Genomgång:
      Genomgång internt på affärsområde Värme för förslag till styrelsemöte.
    • Styrelsemöte april:
      Här beslutas spannet för prisjustering som AO Värme tar med sig in i Prisdialogen.
    • Prisdialog maj/juni:
      Prisdialog med kunderna, första samrådsmöte för att diskutera kommande års prisjustering.
    • Underlag till styrelse:
      Underlaget baseras på kundernas input.
    • Styrelsebeslut augusti:
      Här beslutas kommande prisjustering för fjärrvärme.
    • Prisdialog september:
      Samrådsmöte 2 inom Prisdialogen där styrelsens beslutade prisjustering gås igenom och diskuteras.
    • Kundinformation: Nya priser kommuniceras i oktober.

    Med detta sagt så kan vi inte lämna besked om eventuell prisjustering 2026 innan fler steg är tagna. Men vi betonar att inga prishöjningar sker lättvindigt. Mälarenergi lever och verkar nära våra kunder och vet att lågkonjunkturen och inflationen påverkat många.

  • Finns det en maxgräns för fjärrvärmepriset?

    Mälarenergi har en i grunden kostnadsbaserad prissättning, men det finns även marknadsinslag för att säkerställa att fjärrvärmen är konkurrenskraftig sett till andra uppvärmningsalternativ. Därför genomförs årligen konkurrensberäkningar för att säkerställa att vi bibehåller konkurrenskraftiga nivåer.

    Att bedöma ”maxgränsen” för fjärrvärmepriset är komplext då det är många delar som spelar in. Det finns fler aspekter än enbart pris, som olika kunder tar i beaktning i lägre eller högre grad beroende på behov och verksamhet. När det gäller jämförelsepriser är elpriset en viktig parameter. Det är avgörande för både konkurrerande alternativ och för Mälarenergi i vår totala kraftvärmeaffär (eftersom Kraftvärmeverket även producerar och säljer el).

  • Vad gör ni för att växlarna ska bli bättre? Uppdaterar ni dessa ”Free of charge” hos era befintliga kunder?

    I Mälarenergis fjärrvärmenätområde är de flesta värmeväxlarna kundägda. Mälarenergi driver arbetet med att förbättra prestandan i dessa, men beslutet att genomföra åtgärder och eventuella kostnader kopplat till detta ligger hos kunden. För näringsidkare har vi en flödespremiemodell som främjar och belönar åtgärder (i fastigheten och centralen) som leder till smartare användning och minskad energiförbrukning.

    Mälarenergi är också i uppstarten av ett arbete med efterfrågeflexibilitet. Ju mer nytta styrningen och optimeringen ger Mälarenergi ur ett produktions- och ett distributionsperspektiv, ju bättre prisförutsättningar får också kunden. Här har Mälarenergi redan genomfört mycket arbete i den egna produktionen, men framåt krävs mer arbete kopplat till kundernas fastigheter och anläggningar.

    För villakunden har vi i dag ingen specifik tjänst kopplad till flödet på samma sätt, men det är något vi tittar på framåt.

    En del tycker att el, genom värmepumpar, innebär en mer effektiv uppvärmning. Talar vi om de områden där fjärrvärme inte är utbyggt – ja, då håller vi med. Men värmepumpen har också ett bränsle – el – som det är hög efterfrågan på kalla dagar när värmepumpen kräver eltillskott.

  • Vad gör ni för att kunna nyttja varmvattnet hos slutkunden till högre grad än i dag?

    Ett svar på frågan är Västerås berömda och resurseffektiva markvärme, som ger oss isfria gator på vintrarna. Västerås markvärme bygger på att vi utnyttjar vi den värme som finns i returvattnet när fjärrvärmevattnet skickas tillbaka till Kraftvärmeverket efter att ha värmt hus och hem. Utöver det försöker vi driva och uppmuntra kunden till att nyttja varmvattnet bättre och mer effektivt genom olika prissignaler.

  • Vad gör ni för att förbättra prisbilden? Ska verkligen kunder som inte slösar betala för de som slösar mest på grund av prisbilden är fel?

    Prismodellen som infördes för stora kunder i Västerås i slutet av 2018 leder till att de som ”slösar” betalar mest och det syns tydligt. För näringsidkare har vi även en flödespremiemodell som främjar och belönar åtgärder (i fastigheten och centralen) som leder till smartare användning och minskad energiförbrukning.

    För villakunder har vi valt att hålla prismodellen så enkel som möjligt. Men om du slösar mer med värmen, innebär det ett högre uttag (kWh) än om du inte slösar, vilket påverkar kostnaden. Utöver det undersöker vi hur det går att väva in flödet som en parameter i prissättningen även för villakunden – och då kanske i första hand kopplat till de centraler som presterar allra sämst, just för att driva dessa mot rätt åtgärder.

    Mälarenergi är också i uppstarten av ett arbete med efterfrågeflexibilitet. Ju mer nytta styrningen och optimeringen ger Mälarenergi ur ett produktions- och ett distributionsperspektiv, ju bättre prisförutsättningar får också kunden. Här har Mälarenergi redan genomfört mycket arbete i den egna produktionen, men framåt krävs mer arbete kopplat till kundernas fastigheter och anläggningar.